Roslagspasta vill nå middagsbordet via lagkassan

En förpackning pasta kan köpas för middagens skull. Den kan också köpas för att någon vill hjälpa grannens barn att komma iväg på cup. För ett livsmedelsföretag är skillnaden intressant: samma produkt får ytterligare ett skäl att hamna i kundens kasse.

Det är den affärslogiken Roslagspasta använder när bolaget erbjuder lag och skolklasser att sälja dess produkter. Företaget beskriver sin pasta som svensk ekologisk hantverkspasta av kulturspannmål. Här står försäljningsmodellen i centrum: hur en producent kan hitta kunder genom föreningslivets relationer.

En personlig länk blir vägen till kunden

Enligt Roslagspastas beskrivning får gruppen en digital försäljningssida och varje deltagare en personlig länk. Beställningarna samlas ihop, bolaget producerar och levererar till gruppen och deltagarna delar därefter ut varorna till kunderna. Laget eller klassen behåller 35 procent av försäljningen. Källa: Roslagspastas försäljningsupplägg.

För kunden möts alltså två motiv: att köpa mat och att bidra till en gemensam aktivitet. För producenten kan modellen öppna en väg till hushåll som annars inte hade letat efter just dess pasta. Det är en möjlig effekt av upplägget, inte ett verifierat resultat för bolaget.

Vad betyder 35 procent i kronor?

Om en grupp säljer för 10 000 kronor motsvarar 35 procent 3 500 kronor. Resterande 6 500 kronor ska inte förväxlas med producentens vinst.

Detta är AKTRIS hypotetiska räkneexempel, beräknat direkt på den angivna procentsatsen. Det visar fördelningen av ett försäljningsbelopp, inte hur många paket som behöver säljas eller vad någon part tjänar efter samtliga kostnader. Vi har inte granskat bolagets kalkyl eller gruppens fullständiga avtalsvillkor.

Skillnaden är viktig även utanför pastaförsäljningen. En intäkt är pengar som kommer in. Lönsamheten beror också på vad det kostar att få varan producerad, såld och levererad. För att bedöma just denna affär behövs bland annat uppgifter om råvaror, förpackningar, produktion och distribution. Några sådana kostnadssiffror redovisas inte i det underlag artikeln bygger på.

Även för gruppen finns ett arbete bakom pengarna: att dela länkar, samordna och lämna ut beställningar. Provisionen behöver därför ses tillsammans med uppgifterna som följer med försäljningen.

När relationen gör en del av säljarbetet

För ett mindre varumärke kan det vara svårt att få uppmärksamhet för en produkt som konkurrerar med många andra. Lagförsäljningen erbjuder ett annat sammanhang än butikshyllan. Frågan blir både om kunden vill ha pastan och om hon vill stötta gruppen.

Det gör relationen till en del av försäljningen. Men en beställning från en vän eller släkting är inte automatiskt ett bevis på att produkten har fått en återkommande kund. Den intressanta frågan för företagaren kommer senare: köper personen igen även när ingen samlar till en resa?

För att kunna säga om modellen bygger en långsiktig kundbas skulle vi behöva uppgifter om återköp och försäljning över tid. Sådana resultat har vi inte verifierat. Artikeln beskriver därför en försäljningsmodell, inte en dokumenterad tillväxtsuccé.

Det gruppen behöver förstå före start

Den som överväger ett liknande upplägg har nytta av att be om en samlad beskrivning av arbetet och villkoren. När kommer leveransen? Vem tar betalt av kunden? Hur hanteras en felaktig beställning? Finns kostnader eller krav som påverkar beloppet gruppen får behålla?

Det är kontrollfrågor, inte påståenden om att Roslagspasta har dolda avgifter eller särskilda problem. De gör det möjligt att jämföra olika försäljningar på mer än bara provisionsprocenten.

Roslagspastas upplägg visar hur en produkt kan få en ny väg till kunden genom att kopplas till ett annat behov. För laget är målet pengar till verksamheten. För producenten är möjligheten både försäljning och nya kundkontakter. Om mötet blir lönsamt över tid avgörs av mer än hur mycket pasta som säljs första gången.

*Underlag: Roslagspastas offentliga information, kontrollerad 5 november 2026. Företagets beskrivning av produkten och upplägget återges som bolagsuppgifter. Affärsresonemang och räkneexempel är AKTRIS analys. Ingen egen intervju eller granskning av bolagets räkenskaper har genomförts.*